Ulf Thoren intervjuar Cornelis

 
 Du är märkligt nog holländsk medborgare fortfarande.

— Ja, du jag har varit, det är så mycket pappersexersis alltså. Jag har faktiskt varit iväg två gånger och fyllt i blanketter och sen har dom blivit liggande. Det har helt enkelt inte varit aktuellt - vilket det i och för sig inte är nu heller men nu har jag bestämt mig av diverse orsaker, åe...ja, jag har ju varit här så länge, så det är ju bara att söka. Det är, jag tycker det är en formalitet. Alla dina guldplattor som är, hur många? — Ja, det är ett femtontal. Dom flesta är svenska, men det finns sånna som är danska tror jag, och norska, nån holländsk också? — Ja, en holländsk diamantplatta. Diamant! Vad betyder det? — Det är hundra tusen LP det! Då var det det, nu är det mer, nu är det mycket mer. Det var det det, för en fyra, fem år sen. Hur många låtar har kommit ut, så att säga, försålts under alla dessa år? — Ja, det vet jag inte exakt, men det rör sig väl om iallafall 250 låtar. Men, antal skivor så att säga? — Skivor! Du menar totalt? Ja, exemplar. — Ja, 300.000, 400.000 - jag vet inte. Nånting sånt där - det vet jag faktiskt inte. Tänk om du skulle ta reda på det! — Varför inte ringa kronofogden! *Hahaha!* Ett faktum är, du började som socialarbetare och gör, bevisligen stor insats hos länkarna i Solna. Dom säger det, att det är så. — Jaaaa, jag är med där, ja! Jag är medlem, jag är länkmedlem och är engagerad. Ja, men det är inte bara det att du är engagerad! Du sitter därnere, sjunger och sådär? — Ja, det händer. Det har inträffat, ja. Det ska ju alla göra som är med där. Ja, men det är väl extra bra om du är där eftersom, ja, populär kille eller, nä men så är ju läget. — Nä, jag tror inte att länkarna betraktar mig som någon slags PR-figur utan det är frågan om att man är med i egenskap av alkoholist, så man är helt enklet en bland gänget och man arbetar ihop, hjälper varandra. Fråga två nu! Det är vissa grejor som du vägrar att sjunga, "Hönan Agda" och "Brevet från kolonin" - du kanske har fler? — Eh!..Jaaaa....."Gamla Nordsjön" *Hahahaha!* Jaja, *Haha!* - det får du väl se, men varför vill du inte sjunga dom? Nu tänker jag på Agda och Kolonin. — Du, nä, jag vill, det är inte det, utan det är bara det att det är sådana låtar som, när man är ute på folkparksgig till exempel, då är det just sånna låtar som den högljudda skaran som alltid finns, vet du, dom står och gapar på den. Hörru, ta den där Corne..öh!.....ta den där "Hönan Agda" - och det gör man - då gör man inte det för att...... Ja men! - Dom har ju betalt inträde för att höra! — Jaaaaaaaaaa, jooo, det är möjligt, men jag menar att, ja, herre Gud! Visst fan har dom betalt inträde, men jag menar, då får dom väl ta tillbaka pengarna då. Dom begär ju av mig att jag ska vara nykter och skötsam på scenen och göra mitt bästa. Varför ska jag behöva acceptera en berusad publik!? Väldigt många utav dina visor handlar ju om flickor. Felicia, Veronica, Ann-Katrine och allt vad dom heter. Är det igentligen - jag har trott så ibland, är det - men du får väl berätta själv - är det samma tjej innerst inne? — Njää, det är det inte, det är väl.... Börja lite vackert med Felicia, vem är det? — Ja, det är Sandemoses tjej. Så det är inte din tjej? — Nä, hörru du, du vet, för det första så är det vackra namn va, dom klingar väl när man sjunger dom Och för det andra så har allihopa låtat drag av varann, och för det tredje så baserar dom sig naturligtvis på, jah! - jag är väl som du, jag har väl träffat rätt många damer i mina dar... Inga sånna konstigheter!...... — Nänä! Kanske lika bra jag tänder den här cigaretten.... Men du, den här Felicia, den som jag tycker - nu har jag inte lyssnat på dom senaste för du har ju en hel bok, en hel samling med Felicia. Den första, det är ju Felicia är död, eller förvunnen? — Ja. Den boken som den baserar sig på alltså, den heter "Varulven" Sandemose och den slutar med att hon försvinner. "Felicia försvann. Kan någon sägar hur? Som fågeln ur sin bur. Som isen när det våras. Som kärlek när den såras. Som tur utan retur. Felica försvann. Kan någon säga hur!?" Veronica! Det låter som en tur i tjurfäktning... — Det är det ju också! Ja, inte Veronica som tjej! — Nää, men det är, dessutom så är det ju Veronica svetteduk, har du väl hört talas om? Nää! — Den som Jesus blev torkad i ansiktet med när han, gick upp för...ja, sin sista vandring upp till Golgata - det är därifrån den där turen i tjurfäktning kommer vet du, håller fram en duk såhär - Veronica. Dom måste göra en viss sväng såhär... — Mmm....så det är väl, vad ska vi säga? Det är lite knepigare med Veronica, jag tror inte jag känner henne.

Men låten Veronica har ju inte med tjurfäktningen att göra... — Inte ett dugg!!! Det är det där jag säger, det är ett vackert namn som väcker associationer som man skriver på. Ann-Katrine, - var en av dom första du sjöng om tror jag? — Ja, hon har ju bytt skepnad, fast eh!? Hur länge ska vi snacka om dom här brudarna!? Eh!...mmm....tältet, är väl en antireligiös låt? — Näe, det tycker jag inte... Vad är det då? — Njae, den handlar ju om, den behandlar ju frågan hur vida man ska dyrka Gud eller vad det nu är man nu vill ge för synonym för det begreppet. Utomhus eller inomhus, bland en massa svettiga tanter och farbröder och en gapig och hysterisk präst i tält. Eller om man ska gå ut i det gröna eller under molnen och... Men det är ju en sak försig, menne, - är du religiös? Anser du dig... — Ja, det är så att det är ett sånt taskigt ord, vet du, för att sägar man att man är religös så får man ju inte drick kaffe och man får inte ha gardiner och man får inte ha julgran och fan vet allt... Ja, gardinder får man väl ha? — Nä, inte uppe i norrland. Där får dom inte ens ha gardiner när dom är riktigt religiösa, men jag är inte ateist t.ex. Agnostiker då? — Näe! det.....agnostiker vet du, det är lite...det tycker jag luktar lite Madeiragubbe om allstå.... Man tvivlar... — portvin sådär, näe...ja! Det gör man nog om man dricker för mycket Portvin! *Hahahaha!* Kommer du ihåg, det var någon gång på 60-talet, då du var med i varenda program vi gjorde... — "Hvar fjortonde dag"! Näe, det var redan på "Hänt i veckan!" och du...trots att du inte ville det, gjorde dagsgrejer, på 10 minuter på "Brevet från kolonin" Kommer du ihåg det? — Jaa! Jorå! När du fick argsinta brev för att du såg så äcklig ut - kommer du ihåg det!? — Jaa! Ja! Det är många äldre personer som anser att du är lite ovårdad - utseendemässigt! Det måste du ha hört!? — Jae, jag vet att jag...eh!....jag förstår inte det där, men jag tror att det hänger ihop med att jag har ju t.ex aldrig slips och numera så är det väl ganska normalt att inte ha slips. Men du vet, i början av sextiotalet då var det.....när man börja bli kändis vet du, t.ex och du vet ju hur det gick till - du var ju med där. Det var ju bland annat genom ditt program som jag hepp...eller hänt... Hepp! — Hepp! Hepp! *Hahaha!* ....som var en av dom främsta bidragande orsaker till detta. Jag gick aldrig med slips och jag och jag kommer - även sen jag hade blivit så kallad "Rikskändis" för att ta ett fult ord i mun, såe...jag kom ju inte fan in på Operabaren utan slips, det var ett jävla palavrandes - då skulle man ha slips! Och jag tycker att det är ett fånigt plagg, så jag hade inte det bara. Lite....Okej! Ovårdad.....jag är nog inte speciellt klädmedveten, eh!...du vet, att ska man vara det - det tar tid alltså, herre Gud! *Huf!* Begreppet censur är väl någonting som du inte precis älskar! — Näe! Det gör väl inte du heller, efter vad jag har förtstått!? Nä! Nämen du har ju skrivit arga små rimm... — Ja! Det har jag gjort Beror det på att du har blivit utsatt för censur? — Ja visst har jag blivit det! När då? — Ja, det är....i mitten på sextiotalet var det ju påtagligt, jag har ju läst en rundskrivelse, jag tror till och med du minns den, att den gick runt på Sveriges radio där det uppmanades att ni skulle vara aktsam när ni spelade denna trubadurs alster och i synneret då dessa, och så följde då en lista på dom låtar som man skulle vara aktsam med att spela för att dom passade sig inte i vilka sammanhang som helst! Har du någon gång skrivit en visa på beställning? — Ja´ra! Censur! Var det på beställning? — Ja! Av vem då? Av polisen? — *Hehe!* Jo du, det var en första filmen jag var med om i hela mitt liv. Jag gjorde bara ett inhopp därför att det var med Thore Skogman och Git Gay och några till, jag kommer inte ihåg vilka och jag kommer inte ens ihåg vad det var för ressigör, det var en sån där rolig film. Och så fanns det en stripteasdansös också, och det var ju ganska avancerat 65 eller 66, och henne skulle jag ta i försvar alltså i en visa, och då gjorde jag det. Du vet "damer utan kläder ska man inte titta på! Fy skäms på dig medborgare som tittar ändå!" - sådär du vet! Yeah! Lite beställningsjobb. Det måste ju betyda att denna ganska pikanta Censurvisa, den hade ju inte något djupare engagemang hos holländaren!? — Njaaaau, jag kan inte påstå att jag engagerade mig speciellt djupt i stripteasdamens problem. Nä, men i censur, i censur! — Ja, censur låg och ligger mig varmt om hjärtat, så att.... för jag förutsätter att du analyserar visor.... Otroligt! Otroligt!

— Jaja!....så finner du väl att själva begreppet har kantstöts ganska kraftigt i visan.....äh, jag hade ju fullt sjå med gitarren *haha!* och förresten så hade jag väl sett det förr! *Haha!* Linnéa har fått en massa fina visor. Varför har hon fått så fina visor? — Situationen krävde fina visor... Vad för situation? — Mmm...eh!...dagsläget kanske! Vilket dagsläge!? Det är ju rena.... — Det dåvarande dagsläget krävde sina visor, det vill säga, ja, Linnéa krävde väl fina visor kanske man skulle kunna säga ja! Finns Linnéa i sinnevärlden? — Oh ja! Jaja! Du vill inte avslöja vem? — Njaaee, det trodde jag du visste!? Men det behöver vi ju inte gå in på då! Nä! Jag vet inte och dom som lyssnar på det här vet det förmodligen inte. — Näh! Ja, då finns det ju ingen anledning att gå in på det, det är ju naturligtvis, det är ju, då kommer vi ju in på damernas värld och den, den, den eh!.... tjofräset alltså! Det kan vi ju hoppa över! Menne....näe, det var, om inte en hommage så var det......vad ska vi säga....ett tillmötesgående, eller ett.....ja! Linnéa ville alltså ha fina visor då, men dom kunde jag inte åstadkomma. Och ändå har du satt rubriken.... — Ja, jag gjorde ju så gott jag kunde vet du ju... Blev hon nöjd? — Det tror jag inte.... Femina har du ju ägnat en hel låt åt... — Ja visst, men dom har ju bytt redaktion nu så dom... Är det skälet? — Näeh! Nä, det är.....tja, vad ska vi säga, det är en pastisch höll jag på att säga, det är det inte, det är helt enkelt en, ja.....det är en Up Yours alltså på den här damtidningsidiotin. Idioti!? Då kunde ju ha låtit bli att svara! — Jaaa...*Hehe!* Nä, det hade, det fanns väl ingen anledning......herre Gud! Hurru du, jag kör den här Feminalåten forfarande och jag tycker att den är mycket tacksam att använda för att jag har möjlighet att.... jag kammar hem en poäng där tycker jag. Dom har kammat in så många poäng på mig så...... Kommer du ihåg när din chaufför Polle hade missat trettiotusen kronor på väg till Oslo tror jag att det var... — Ja du, jag vet inte....vi fick ut en hel pappersbag med norska tior tror jag... Sammanlagt trettiotusen spänn.... — Var det så mycket!? Nja, jo, det säger han...då var det väl tjugo... — Njä, så mycket var det inte....men det fladdra iväg! *Haha!* Han tappade dom... — J-aa, han gjorde någonting sånt där...

Men din reaktion var ju inte särskilt...

— Nä, men ska vi säga så här, att det här var under en vild period alltså när sviterna varav jag fortfarande så att säga får dras med, men jag menar, för att återknyta till kronofogden så är det ju då man grundlade den... Det goda ryktet! — Det tillgodohavandet ja! Sture Nordin och Ulf på scenen* Det här är en lite visa som har sin speciella historia, vill du snabbt, något snabbare än dina mellansnack berätta hur det gick till. — Jorå, det var när Thorén var på Gröna Lund och hade precis gjort ett showprogram som efter premiären döptes om till århundrades största fjaskoshow, och som man sedemera gjorde TV-program utav. Mycket lyckat! Och en kväll så hade han Harry Brandelius undertecknad som gäster, och då skulle Harry sjunga en låt som som jag hade skrivit som heter "Brev från kolonien".... Det visste inte han... — Näe, inte jag heller...jag skulle sjunga Harrys visa som heter då...."gamla nordström"... som svallar och brusar! Nä! Det är fel... Dom kom dit, dom var inbjudna. Harry Brandelius gick in och fick texten till "Brevet från kolonin" och sjöng den på sitt typiska sätt.... — Harry gjorde alltså...jaja... Och så kommer den här tjocksmocken och.....det är därför jag står här. För att han kunde inte ens då texten och inte ens nu, jag måste stå och visa här...kör igång! Kör i G, G som i Gammal. "Gamla Nordströmmen svallar och brusar under vindarnas växlande gång, sedan urmines tider oss tjusar, med sin betagande, rytmiska sång. Och jag känner hur skeppsdack...däcket svajar vid din böljas förtrollande smek...smek, medans timmar av stummlare..eh!?....ilar....fram i vårt fartyg i glittrande lek. På ditt blånande fält vill jag dröja, ty det är mig kär, vart det bär. Alla världens nationer dig plöja, eh!..följadne de lenda fjärran och när om man säger så! *Hahaha!* Ur ditt djup hämtar fiskarn sin näring, *Haha!* Du svävamde nyckfulla hav. Lite väl (Ulf LIKA VÄL) lika väl du ger fiskarn sin näring, så kan du bädda bland tången din grav. Om du känner så! Ja det är skönt när man får lätta ankar, och sticka upp på böljorna de blå *Hahaha!* När vi passeeeeeeeerar dockers bankar från fiskarflottan en hälsning vi får. Varthelst en svensk sjöman på jorden vankar, har han nordsjön i blodet ändå, därför hälsar vi glatt, med ett kraftigt hurra, den gungande nordsjön blå - är du med på den!!!" Publicerad med tillstånd av Lill Thorén.
Källa: TV-programmet "Lite ditt och datt om Cornelis", sänt i TV1, 1979-10-06